Roboten: Vän eller fiende?

Robot thinking
Kommer robotar att ta över världen? Kommer de att ersätta människor? Behöver vi frukta dem, eller kan vi samarbeta för att skapa en bättre värld? Allt pekar på det senare.

När du tänker på robotar, vad tänker du då först på? Kanske Arnold Schwarzeneggers humanoida lönnmördare från framtiden i filmen Terminator, eller Baymax, den vänliga vårdassistenten från filmen Big Hero 6? Människor har alltid betraktat robotar med såväl fascination som rädsla, något som illustreras av de många olika visioner av robotar som förekommer i populärkulturen, i serier, filmer och böcker. Oavsett uppfattning spelar robotar  en allt mer framträdande roll i våra liv — oavsett om viser dem eller inte. 

 

Ordet ”robot” kommer från tjeckiskan och betyder ”tvångsarbete”. Det användes ursprungligen i en pjäs av Karel Čapek om en mekanisk arbetsstyrka som gjorde uppror mot sina mänskliga skapare. Många arbetstagare är, kanske med rätta, rädda för automatisering och för att bli av med sina arbeten. 

 

— Men vi behöver inte se robotar på det sättet. De kan tvärtom skapa fler arbetstillfällen och låta oss människor slippa repetitiva eller farliga moment, så att vi istället frigörs för viktigare och mer komplicerade arbetsuppgifter. Det säger Yusuke Takita vid marknadsavdelningen inom Trelleborg Sealing Solutions i Japan. 

 

Vi använder redan industrirobotar för till exempel riskfyllda arbeten i miljöer med höga temperaturer eller hälsovådliga ämnen. Ett annat exempel är så kallade rovers som rullar över Mars yta för att förse forskare med data om planeten. 

 

— Användning av robotar kan främja hela mänskligheten, särskilt när människor och robotar arbetar sida vid sida. Och efter hand som kostnaden för robotanvändning sjunker kan allt fler av de enkla uppgifterna automatiseras, säger Yusuke Takita. 

 

Med det senaste decenniets ökade fokus på effektivitet och ständiga förbättringar kommer detta att bli avgörande. Enkla uppgifter kan utföras antingen av en robot, som tidigare skulle ha ansetts vara för dyr, eller med hjälp av maskiner som klarar repetitiva rörelser eller lyft och transport av tunga laster. Det skulle bidra till en ytterligare minskning av arbetsrelaterade skador. 

 

År 2010 installerades minst 120 000 robotar i fabriker världen över. Fem år senare sattes 254 000 robotar under ett år i arbete vid världens produktionslinjer. De senaste  rapporterna säger att det 2020 fanns mer än 2,7 miljoner robotar i drift i fabriker över hela världen, en ökning med 12 procent jämfört med 2019. Bara under det senaste året levererades mer än 373 000 nya robotar, rapporterade International Federation of Robotics 2020. 

 

Bilindustrin var först med att börja använda robotar, på 1960-talet, och är fortfarande, 60 år senare, de största köparna av industrirobotar. 

 

— Trettio procent av alla industrirobotar säljs till biltillverkare. Investeringar i moderna produktions metoder och ökad produktionsvolym på tillväxtmarknader har ökat efterfrågan. Men elektronikmarknaden är på väg att ta över förstaplatsen, säger Yusuke Takita.  

 

Globalt är Asien den största marknaden för industriell robotteknik.

 

— År 2018 installerades två av tre nya robotar i asiatiska länder. När man tittar närmare på siffrorna, är det uppenbart att fem länder sticker ut. Kina, Japan, USA, Sydkorea och Tyskland står för 74 procent av den globala robotförsäljningen, säger han. 

 

Den så kallade fjärde industriella revolutionen, Industri 4.0, uppmuntrar tillverkningstrender som innehåller mer av automation och datadrivna metoder och robotindustrin är den naturliga utgångspunkten i dessa sammanhang.

 

— Vi ser en ökande trend mot fullskalig automatisering med hjälp av artificiell intelligens (AI). Det gäller inte bara i produktionen, utan även för styrning och övervakning av hela produktionsprocesser som är kopplade till företagets resursplanering. Robotarna är helt integrerade i processerna och förbättras kontinuerligt allteftersom mer och bättre data finns tillgängliga och ytterligare uppkopplingsmöjligheter skapas, säger Yusuke Takita.

 

Han säger vidare att efterfrågan på träningsbara AIsystem och uppskalning av befintliga system också ökar i takt med att företagen tränger djupare in i detta nya område. Enligt Yusuke Takita lägger Trelleborg stor vikt vid den redan enorma marknaden för industrirobotar,där företaget kan leverera mervärde till nya tillämpningar som kräver exakta rörelser inom snäva gränser. 

 

— Vi förväntar oss också en vidareutveckling från automation till autonomi. AGV-fordon (Automated Guided Vehicle), som är beroende av fast installerade slingor, ledningar eller magneter för att navigera, ersätts allt oftare av självstyrande robotar, så kallade AMR (Autonomous Mobile Robotics). Till skillnad från AGV-fordon kräver AMR ingen stödjande infrastruktur och de används ofta för plockningsoptimering i logistikanläggningar. De behöver bara veta start- och målplatserna. Sedan kan de på egen hand navigera runt hinder och välja den effektivaste vägen till målet, fortsätter Yusuke Takita. 

 

Med sjunkande priser kommer fler robotar för personligt bruk ut på marknaden, med allt fler uppgifter. Dammsugarrobotar gör redan grovarbetet med städningen i många hushåll. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att ha robotar som ”personliga tränare”, vilka har till uppgift att analysera din teknik och form och förbättra din hållning i tyngdlyftning och andra idrotter. Andra robotar kommer att hjälpa dina barn i skolan. 

 

— Hälso- och sjukvården kan dra stor nytta av de senaste tekniska innovationerna. AI-baserade, datadrivna diagnossystem, personlig medicinsk vård och assistenter för personer med särskilda behov ligger idag helt inom det rimligas gräns, säger Yusuke Takita. 

 

De första medicinska operationsrobotarna konstruerades 1985 och den första fjärroperationen genomfördes 2001. Nu genomsyrar digitala och robotbaserade verktyg alla delar av sjukvården, vilket möjliggör mer patientcentrerade tillvägagångssätt. Smarta produkter gör det möjligt för patienter att kontinuerligt övervaka sin egen hälsa. Förväntningarna på att fler medicintekniska produkter ska få samma funktionalitet växer. Det ställer höga krav på de ingående komponenterna. Nya medicintekniska produkter måste vara små för att bäraren ska kunna dölja dem, och det kräver att de är mindre påträngande och enklare att använda. 

 

— Snabbare utveckling av nya enheter kräver ett nära samarbete mellan tillverkare och deras underleverantörer. Med hjälp av ny teknik, som formgjutning av flerkomponentsmaterial, utökas möjligheterna till miniatyrisering och komponentkonsolidering kraftigt. Det öppnar vägen för produkter som kan förbättra patienters livskvalitet på ett sätt som var otänkbart för bara några år sedan, avslutar Yusuke Takita.  

 

 



För mer information, besök:
Trelleborg Sealing Solutions



Detta är en artikel från Trelleborgs magasin T-Time, för att se alla språkversioner och tidigare nummer, klicka här.