Livräddande robotar rycker ut
Datum:22.07.14
Livräddande robotar rycker ut
Robotassisterad kirurgi blir allt vanligare. Tekniken förbättrar vården och patienternas tillfrisknande och ger sjukhusen bättre kontroll över sina kostnader.
Robotar skulle vara fantastiska kirurger, menar läkaren och forskaren Catherine Mohr. De tröttnar aldrig och de arbetar med total precision i komplexa uppgifter inom exempelvis urologi, gynekologi och onkologi. Men även om den kirurgiska roboten gör jobbet är det alltid läkaren som bestämmer: från sin konsol styr hon eller han robotens armar och verktyg.
– Roboten ger kirurgen längre armar och nya möjligheter. Den vidarebefordrar kirurgens kompetens, men filtrerar bort alla skakningar och tillåter exakta och mycket små rörelser. Roboten ger kirurger fingerfärdighet och intuition i sina rörelser, även när de arbetar genom mycket små snitt. Det är svårt att föreställa sig någon aktivitet som inte skulle förbättras av bättre information, fingerfärdighet, syn och navigeringsförmåga, säger Catherine Mohr.
Mindre öppning
Hon vet förmodligen mer om robotar i operationssalar än de flesta utbildade kirurger. Sedan 2006 är hon chef för medicinsk forskning inom Intuitive Surgical, den Kalifornienbaserade tillverkaren av da Vinci-robotar. Robotarna betraktades med viss skepsis när de dök upp 1999, men med tiden har omkring 2 400 exemplar hittat vägen in i operationssalar över hela världen. De flesta finns i USA, men kirurgiska robotar blir allt vanligare i Europa, Latinamerika och Asien.
Utvecklingen beror på flera faktorer, förklarar Catherine Mohr:
– Patienterna gynnas av att operationen kan utföras genom en mindre öppning än vad som behövs för kirurgens händer. Detta minskar risken för komplikationer och behovet av blodtransfusioner. Ofta behöver patienterna ingen intensivvård utan kan lämna sjukhuset efter några dagar.
Vidare till nästa fas
Robotar hjälper sjukvården att hålla kostnaderna kring ingreppen nere. Kirurger kan utföra fysiskt krävande operationer gång på gång utan att trötta ut sig. Catherine Mohr pekar på en studie i Sverige där minimalinvasiv kirurgi minskade patienternas betalda sjukfrånvaro från sju veckor med öppen kirurgi till mindre än två veckor.
Det finns fortfarande gott om plats för utveckling och nya innovationer. Enligt Catherine Mohr är den nuvarande robotassisterade kirurgin bara början:
– Nästa fas handlar om att integrera ny klinisk kunskap och information i robotplattformen för att hjälpa till med medicinskt beslutsfattande. Kirurgens ögon är begränsade till det synliga spektrumet. Men med kameror kan vi göra tredimensionella avbildningar och använda nära infraröda och fluorescerande färgämnen för att se nerver, blodkärl och tumörer djupt inne i kroppen.
Robotar blir kirurgisk standard
Robotkirurgi går in på ständigt nya områden: från ortopedi, prostatabehandling och hysterektomi till mer komplicerade ingrepp som lungcanceroperationer och avlägsnande av bukspottkörteln – den så kallade Whippleproceduren.
– Det är en extremt komplicerad operation som bara ett fåtal expertkirurger behärskar. Den är oerhört invasiv. Kirurger har börjat utföra denna procedur med da Vinci-roboten, men ännu så länge bara på ett fåtal sjukhus. Men när det gäller att ta bort prostatan är robotkirurgi redan rutin, säger Catherine Mohr.
I sin karriär har hon varit inne på flera vetenskapliga områden, men alltid med hållbarhet som ett underliggande tema. Efter att ha studerat robotteknik på universitetet och arbetat med innovativa bilar och med flygplan drivna av bränsleceller som håller planen flygande i månader, övergick hon till läkarbanan och kirurgin. Den vetenskapen visade sig med fördel kunna kombineras med robotik.
Catherine Mohr kommer ursprungligen från Nya Zeeland. Idag reser hon runt och föreläser för kollegor och studenter över hela USA om det akuta behovet av att väcka intresse för vetenskap, en aktivitet som har lett till två mycket uppskattade TED-föreläsningar.
Telekirurgi och telementorskap
Catherine Mohr är en passionerad förespråkare för hållbar teknik och anser att sådan har sin plats i alla delar av livet. Hon och hennes make har ägnat åratal åt att utforma och finjustera sitt hem i Silicon Valley, samtidigt som de bloggar regelbundet om ”nördar som bygger grönt”. En app på hennes smartphone informerar i realtid om husets förbrukning av vatten och elenergi.
Det är hennes hållbarhetstänkande som gör att Catherine Mohr inte tror att robotsystem kommer att leda till en fullständigt dominerande telekirurgi.
– Det är ett feltänk att detta skulle ta över. För det första är en robot inte en självständig enhet. Det finns inget som kan ersätta en erfaren människas bedömning när livet står på spel. För det andra krävs ostörd kommunikation med stor bandbredd för att fjärrstyra en robot. För det tredje, och det är viktigast, telemedicin löser inte systemproblemet att resurser och kunskap är ojämnt fördelade i världen, säger hon.
Istället förespråkar Catherine Mohr vad hon kallar telementorskap.
– Vi måste utveckla den medicinska kompetensen på lokal nivå i olika länder. En duktig kirurg kan koppla upp sig via ljud och bild till en erfaren mentor och under dennes ledning genomföra även en svår operation. Det är en skalbar och hållbar lösning.
Precisionsslangar för operationssalar
En operationssal kräver extremt tillförlitliga system och komponenter för att hantera blod, avfallsprodukter, gaser och externa flöden. Tidigare tillverkades sådana komponenter uteslutande av rostfritt stål. Numera tillverkas behållare och slangar av termohärdade material som polyuretaner, silikoner och akryl, som kan återvinnas. Trelleborg har ett brett utbud av slangar, silikonmaterial, formgjutna komponenter, tätningar för intravenösa slangar och katetrar samt annan medicinsk utrustning.
T-Time finns tryckt och på nätet i åtta språk: svenska, engelska, tyska, franska, spanska, italienska, portugisiska och kinesiska.
För att se alla språkversioner och tidigare nummer, klicka här.
Robotar skulle vara fantastiska kirurger, menar läkaren och forskaren Catherine Mohr. De tröttnar aldrig och de arbetar med total precision i komplexa uppgifter inom exempelvis urologi, gynekologi och onkologi. Men även om den kirurgiska roboten gör jobbet är det alltid läkaren som bestämmer: från sin konsol styr hon eller han robotens armar och verktyg.
– Roboten ger kirurgen längre armar och nya möjligheter. Den vidarebefordrar kirurgens kompetens, men filtrerar bort alla skakningar och tillåter exakta och mycket små rörelser. Roboten ger kirurger fingerfärdighet och intuition i sina rörelser, även när de arbetar genom mycket små snitt. Det är svårt att föreställa sig någon aktivitet som inte skulle förbättras av bättre information, fingerfärdighet, syn och navigeringsförmåga, säger Catherine Mohr.
Mindre öppning
Hon vet förmodligen mer om robotar i operationssalar än de flesta utbildade kirurger. Sedan 2006 är hon chef för medicinsk forskning inom Intuitive Surgical, den Kalifornienbaserade tillverkaren av da Vinci-robotar. Robotarna betraktades med viss skepsis när de dök upp 1999, men med tiden har omkring 2 400 exemplar hittat vägen in i operationssalar över hela världen. De flesta finns i USA, men kirurgiska robotar blir allt vanligare i Europa, Latinamerika och Asien.
Utvecklingen beror på flera faktorer, förklarar Catherine Mohr:
– Patienterna gynnas av att operationen kan utföras genom en mindre öppning än vad som behövs för kirurgens händer. Detta minskar risken för komplikationer och behovet av blodtransfusioner. Ofta behöver patienterna ingen intensivvård utan kan lämna sjukhuset efter några dagar.
Vidare till nästa fas
Robotar hjälper sjukvården att hålla kostnaderna kring ingreppen nere. Kirurger kan utföra fysiskt krävande operationer gång på gång utan att trötta ut sig. Catherine Mohr pekar på en studie i Sverige där minimalinvasiv kirurgi minskade patienternas betalda sjukfrånvaro från sju veckor med öppen kirurgi till mindre än två veckor.
Det finns fortfarande gott om plats för utveckling och nya innovationer. Enligt Catherine Mohr är den nuvarande robotassisterade kirurgin bara början:
– Nästa fas handlar om att integrera ny klinisk kunskap och information i robotplattformen för att hjälpa till med medicinskt beslutsfattande. Kirurgens ögon är begränsade till det synliga spektrumet. Men med kameror kan vi göra tredimensionella avbildningar och använda nära infraröda och fluorescerande färgämnen för att se nerver, blodkärl och tumörer djupt inne i kroppen.
Robotar blir kirurgisk standard
Robotkirurgi går in på ständigt nya områden: från ortopedi, prostatabehandling och hysterektomi till mer komplicerade ingrepp som lungcanceroperationer och avlägsnande av bukspottkörteln – den så kallade Whippleproceduren.
– Det är en extremt komplicerad operation som bara ett fåtal expertkirurger behärskar. Den är oerhört invasiv. Kirurger har börjat utföra denna procedur med da Vinci-roboten, men ännu så länge bara på ett fåtal sjukhus. Men när det gäller att ta bort prostatan är robotkirurgi redan rutin, säger Catherine Mohr.
I sin karriär har hon varit inne på flera vetenskapliga områden, men alltid med hållbarhet som ett underliggande tema. Efter att ha studerat robotteknik på universitetet och arbetat med innovativa bilar och med flygplan drivna av bränsleceller som håller planen flygande i månader, övergick hon till läkarbanan och kirurgin. Den vetenskapen visade sig med fördel kunna kombineras med robotik.
Catherine Mohr kommer ursprungligen från Nya Zeeland. Idag reser hon runt och föreläser för kollegor och studenter över hela USA om det akuta behovet av att väcka intresse för vetenskap, en aktivitet som har lett till två mycket uppskattade TED-föreläsningar.
Telekirurgi och telementorskap
Catherine Mohr är en passionerad förespråkare för hållbar teknik och anser att sådan har sin plats i alla delar av livet. Hon och hennes make har ägnat åratal åt att utforma och finjustera sitt hem i Silicon Valley, samtidigt som de bloggar regelbundet om ”nördar som bygger grönt”. En app på hennes smartphone informerar i realtid om husets förbrukning av vatten och elenergi.
Det är hennes hållbarhetstänkande som gör att Catherine Mohr inte tror att robotsystem kommer att leda till en fullständigt dominerande telekirurgi.
– Det är ett feltänk att detta skulle ta över. För det första är en robot inte en självständig enhet. Det finns inget som kan ersätta en erfaren människas bedömning när livet står på spel. För det andra krävs ostörd kommunikation med stor bandbredd för att fjärrstyra en robot. För det tredje, och det är viktigast, telemedicin löser inte systemproblemet att resurser och kunskap är ojämnt fördelade i världen, säger hon.
Istället förespråkar Catherine Mohr vad hon kallar telementorskap.
– Vi måste utveckla den medicinska kompetensen på lokal nivå i olika länder. En duktig kirurg kan koppla upp sig via ljud och bild till en erfaren mentor och under dennes ledning genomföra även en svår operation. Det är en skalbar och hållbar lösning.
Precisionsslangar för operationssalar
En operationssal kräver extremt tillförlitliga system och komponenter för att hantera blod, avfallsprodukter, gaser och externa flöden. Tidigare tillverkades sådana komponenter uteslutande av rostfritt stål. Numera tillverkas behållare och slangar av termohärdade material som polyuretaner, silikoner och akryl, som kan återvinnas. Trelleborg har ett brett utbud av slangar, silikonmaterial, formgjutna komponenter, tätningar för intravenösa slangar och katetrar samt annan medicinsk utrustning.
T-Time finns tryckt och på nätet i åtta språk: svenska, engelska, tyska, franska, spanska, italienska, portugisiska och kinesiska.
För att se alla språkversioner och tidigare nummer, klicka här.