Accelerator
Medel som tillsättes i gummiblandningen för att öka vulkhastigheten.
Akrylnitril
Omättat kolväte innehållande kväve (CH2CHCN) som ingår i nitrilgummi, NBR.
Aktivator
Medel som tillsättes i gummiblandningen för att ge en jämnare vulkning.
Antioxidanter
Medel som tillsättes i gummiblandningen för att motverka att materialet åldras (oxiderar).
Antiozonanter
Medel som kan tillsättas gummi för att motverka att ozon bryter ner materialet.
Armering
Inlägg i gummit vars funktion är att ge produkten större hållfasthet.
Bladder (även vulkbälg)
En uppblåsbar blåsa som används vid däcktillverkning. Bladdern sitter i mitten av den form där däcket vulkaniseras och tvingar ut gummit mot formens sidor.
Blästra
Slipning med hjälp av sprutade småpartiklar (ofta sand).
Butadien
Omättat kolväte (CH2CHCHCH2) som ingår i butadien-gummi, BR.
Dorn
En kärna på vilken exempelvis slangar kan byggas upp. Kärnan kan till exempel bestå av en stång eller ett rör.
Emulsion
En heterogen vätskeblandning av två eller flera ämnen som är olösta men finfördelade i blandningen.
Eten
Omättat kolväte (CH2CH2) som ingår i etenpropengummi, EPM och EPDM.
Extrudera
Gummit pressas ut genom ett munstycke, till exempel till tätningslister. Ett annat namn är strängsprutning.
ISO 9000
Standarder för kvalitetsarbete vars främsta syfte är att styra kvalitetsarbetet inom ett företag.
ISO 14 000
Standard för miljöarbetet inom ett företag.
Isobuten
Omättat kolväte (CH2C(CH3)CH2) som ingår i butylgummi, IIR.
Isopren
Omättat kolväte (CH2C(CH3)CHCH2) som ingår i isoprengummi, IR och butylgummi, IIR.
Jäsmedel
Medel som kan tillsättas gummi för att ge gummit cellstruktur.
Kalander
Bearbetningsmaskin med två eller flera valsar mellan vilka gummit valsas ut till önskad tjocklek.
Kautschuk
Efter det indianska namnet "ca-hu-chu" som betyder "trädets tårar".
Kloropren
Kallas också för klorbutadien. Som namnet säger innehåller ämnet klor.
Koagulera
När ett ämne faller ut i fast olöslig form från en vätska.
Kordväv
Kordväv används som förstärkning i vissa gummiprodukter, främst däck. Där består kordväven av syntetiska fibrer.
Krackelera
Spricka. Gummi påverkas bland annat av solljus . Detta får gummits ytskikt att oxidera. En oelastisk "hud" bildas och gummit missfärgas. Ytan spricker så småningom i ett oregelbundet mönster, det krackelerar.
Latex
Den mjölkliknande vätska som finns hos vissa växter, till exempel gummiträd, maskros och fikus. Vätskan är en emulsion som till största delen består av vatten, men som även innehåller en mängd små gummipartiklar.
Monomer
Lågmolekylär förening (mono är grekiska och betyder "en"). Jämför med polymer.
Naturgummi
Gummi utvunnet av vissa växter. Viktigast är gummiträdet (Hevea brasiliensis).
Polymer
Ordet kommer från en grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". En polymer består av en lång molekylkedja av sammanbundna lika enheter.
Polymerisation
En kemisk reaktion där flera molekyler av samma slag förenas till en större enhet.
Propen
Omättat kolväte (CH2CHCH3) som ingår i etenpropengummi, EPM och EPDM.
Prototyp
En första kontrollmodell.
Sampolymer
En polymer som är sammansatt av två eller flera olika slags kolväten.
Skägg
Överflödiga rester som bildas vid formvulkning på grund av att formen överfylls. Även rester från flytkanaler mellan gjuthålrummen räknas som skägg.
Styren
Aromatiskt kolväte. Ingår i styrengumi, SBR.
Svavelbryggor
Kemiska bindningar mellan gummipolymerer som består av svavelatomer.
Syntetgummi
Gummi framställt på syntetisk väg (ej naturgummi).
UV-ljus
Ultraviolett ljus. Ljus som inte kan ses med blotta ögat och som har högre energi än vanligt ljus. UV-ljus används bland annat för att efterbearbeta gummits yta.
Viskositet
Flytbarhet. Egenskaper hos vätskor (och polymerer) som beror på den inre friktionen. En vätska med hög viskositet flyter trögare än en med låg.
Vulkanisering
Namnet kommer från Vulkan vilken var smideskonstens och eldens gud. Ovulkaniserat gummi är klibbigt vid värme och sprött vid kyla. Vid vulkanisering behandlas gummi med värme och svavel. Svavelatomerna bildar tvärbindningar (bryggor) mellan gummimolekylerna vilket gör gummit elastiskt.
Förkortningar för några gummipolymerer
ACM, Akrylgummi
BIIR, Brombutylgummi
BR, Butadiengummi
CIIR, Klorbutylgummi
CM, Kloretengummi
CR, Kloroprengummi
CSM, Klorsulfonetengummi
ECO, Epiklorhydringummi
EPDM, Etenpropendiengummi
FPM, Fluorgummi
HNBR, Hydrerat nitrilgummi
IIR, Butylgummi
IR, Isoprengummi
MFQ, Fluorsilikongummi
NBR, Nitrilgummi
NR, Naturgummi
PO, Propylenoxidgummi
Q, Silikongummi
SBR, Styrenebutadienegummi
U, Urethanegummi
|